Archive for the ‘Jorge Capelan’ Tag

Patriarkatet blir åter typecastat i skurkrollen

Med tanke på hur patriarkatet saknar ordentligt avgränsad definition så är det intressant att det ändå kan få skulden för allting. I en artikel på nyhetssajten Newsmill med rubriken ”Ner med patriarkatet på riktigt” kommer följande argument från journalisten Jorge Capelan och socionomen Maria Söderqvist. En global könsmaktsordning gör enligt dem männen till normen och resten av mänskligheten till avyttringsbara avskum. För att kunna störta den så måste man först bli kvitt iden om maschismo. Iden om machismo definieras av dem i sin tur som åsikten det finns ett patriarkat av tredje världens slag. Denna åsikt anses i deras argumentation vara skadlig av följande orsaker:

* Den gör det möjligt att sluta prata om förtryck som ett världsomspännande system

* Förtryck blir möjligt att förklara som exotiska orsaker utan användning av förklaringar som borde gälla alla

* Historiska förklaringar kan användas

* Kvinnor i västvärlden kan få den felaktiga, eller iaf skadliga åsikten de har det bättre även när de pga världskapitalismens kris får det sämre

* Organisationer i väst kan genom att låtsas vilja förbättra kvinnors situation i agera bihang och stödja sina nationalstaters agendor som påstås ha mer med frihandel, geopolitik och kolonialism att göra.

PB kommenterar: Det första argumentet kritiserar att vetenskapligt innebär avgränsningar att man får mer precisa kunskaper om något, här beskrivs sådan precision som något dåligt.

Egentligen är andra argumentet samma sak som det första, det är två olika perspektiv som kängar upplysningsidealet. Vetenskapen väst skapade är dålig pga att den specificerar saker. Den är även dålig för att den kan förklara kvinnoförtryck kulturellt medan den enda förklaring som är ok att använda är den som gäller alla. Dvs om en förklaring på ett problem avgränsas till de länder där problemet är värst skall den förklaringen slopas till förmå för en som kan användas till ideologiska attacker på länder där man har det mycket bättre.

Det tredje argumentet är ytterligare en attack på det i väst dominerande upplysningsidealet där man kunskapsmässigt via induktion och deduktion kan förklara fenomen på basis av saker som skedde i dåtiden. Så skall det enligt artikeln inte vara. Det är ingen skillnad en plats och en annan, det är ingen skillnad på en tid och en annan och rent allmänt får jag intrycket att gradskillnader heller inte har någon betydelse enligt författarna.

Det fjärde argumentet verkar handla om att det viktiga inte är om det stämmer att det finns skillnader eller inte utan om det är bra för revolutionärer att tro det.

Det femte och sista argumentet är det enklaste att förstå. Då författarna uppenbarligen vill att kvinnokampen skall användas till politiska agendor som inte har ett dugg med jämställdhet att göra så måste de såklart i negativismens typiska västkritiska anda se till att inte kvinnokampen kan användas till fel politiska agendor. Däremot att kvinnokampen används för marxistisk tredjevärldens-agenda, attacker på privat ägande och  ren rasism är en annan femma. Argumentet är etiskt, de påpekar kvinnorörelsen används för politiska agendor, detta är fel, inte för att metoden är fel utan för att bara är de egna agendorna som man får använda kvinnorörelsen till.

Sedan får vi dock även äntligen ett konkret påstående om det elusiva patriarkatet. Enligt de både författarna så skall kvinnokampen helst handla om att ifrågasätta de multinationella företagens välde som grunden för patriarkatet i stor skala. Avslutningsvis menar de kvinnokampen skall agera global solidaritetsrörelse i stånd att förändra inte bara diskurserna utan hela världen.

PB kommenterar: Hela newsmillartikeln är till stor del utopisk och fylld av negativismens dominans. I det ena stycket utnämner man internationella företag som skurken/patriarkatet/problemet. I nästa stycke utnämner man istället de västliga nationalstaterna som skurken/patriarkatet/problemet. Vad man däremot aldrig nämner är något eget alternativ men uteslutningsmetoden ger tre alternativ till vem som blir hjälten i denna saga. Antingen är de små företagarna, eller så är det ideella organisationer eller så är det de ickevästliga ländernas nationalstater såklart.

Av dessa tre alternativ så är det bara ett av dem som försvaras alls i texten. Tredje världens nationalstater. Pga att västländerna är så skadliga/dåliga/onda (man får intrycket någon läst Deleuze) så anses med den tolkningen det vara fel att kritisera hur människor behandlas av styrande i länder som Palestina och Nicaragua vilket alltså de anser svenska feminister skall sluta med. Därmed kan det vara en god ide att poängtera den ena av författarna är bosatt i Nicaragua. En annan sak som kan vara bra att tänka på är att medan han skriver västkritiska brandtexter mot utländska (väst) förtryckare så är landet ekonomiskt beroende av utländskt stöd. Landets inkomsskillnader är bland de största i världen. Vidare är Nicaraguas näst största näringsgren turism huvudsakligen från USA.

Avslutningvis har biståndet man får minskats pga omfattande korruption på regeringsnivå. Glöm heller inte att landet grundades av spanska kolonisatörer 1522. Det är intressant att Capelan kritiserar koloniala intressen men man kan anta han menar att de enda som kan ha koloniala intressen är västvärlden. Inte att spanjorernas dominans av Nicaragua bör stoppas och landet överlämnas till ursprungsbefolkningen. Värt att nämna är också att 97% av folket talar kolonispråket spanska och 1/3 är ej läskunniga.

Men poängen är väl att allt som är emot det onda västbaserade, företagsbaserade, nationalstatsbaserade patriarkatet enligt författarna betraktas som ett bättre alternativ oavsett skillnader av nån sort som inte har rätt ideologiskt perspektiv. Skurken är alltid sämre än hjälten, därmed spelar det ingen roll vad som är sant för det som beskrivs som patriarkatsfientligt är alltid bättre och därmed får heller inte västkvinnor som bevisligen har det bättre tro de har det bättre än medsystrar i tredje världen heller för då försvarar de skurken.